Svensk Förening för Cariologi.  Sidan uppdaterad av Nancy Piltan 2016-05-14

Resebidrag till rapportör av forskningsrapport


Alla som presenterar en forskningsrapport på Riksstämman får ett stimulansbidrag på 500 kr för merarbete och som tack för förtjänstfull insats. Rapportör som inte bor på orten för Riksstämman erhåller dessutom ett resebidrag av Svensk Förening för Cariologi för utlägg i samband med Riksstämman och presentation av forskningsrapport i Cariologi. 


 

Stipendium

Svensk Förening för Cariologi delar årligen ut ett stipendium avsett för doktorander aktiva inom ämnesområdet Cariologi och medlemmar i Svensk Förening för Cariologi. Syftet med stipendiet är att stimulera intresset för cariologisk forskning och att främja intresset för framtida rekrytering inom forskningsområdet. 

Stipendiat utses och motiveras av avdelningarna för cariologi vid de olika tandläkarutbildningarna i Sverige enligt turordningen; Göteborg, Malmö, Umeå och Stockholm.

Stipendiat ska vara doktorand verksam vid odontologisk fakultet eller institution och aktiv i sitt forskningsarbete. Hänsyn tas till projektets kvalitet, stipendiatens förmåga att genomföra projektet samt förväntad betydelse.

Stipendiets belopp är 10 000 kronor vilket belastar SFFC.

Stipendiat ska som motprestation presentera sin forskning/sitt forskningsprojekt vid SFFC’s forsknings-rapporter på Riksstämman följande år och skriva en kortfattad redogörelse för sitt projekt som kan spridas bland SFFC’s medlemmar via exempelvis föreningens hemsida.

Stipendiet skall användas till stipendiatens forskningsarbete.

 

 

 

Stipendiet 2018 har gått till Marie Nordström, doktorand

vid Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet. Hennes avhandingsarbete har titeln: Salutogenesis against the odds- resilience factors among adolescents .

Du kan läsa nomineringen här

 

Stipendiet 2013 gick till Peggy Näsman i Stockholm.

 

Stipendiet 2012 gick till Nelly Romani Vestman.

Metabolomik-och genomikanalyser av tandbiofilm efter exponering för probiotika för ökad förståelse av kariessjukdomen.

 

Karies är globalt sett den vanligaste infektionssjukdomen. Mer än 90% av världens befolkning har upplevt smärta eller obehag till följd av karies. Även om dagens behandlingsstrategier har varit framgångsrika är andelen gravt kariessjuka oförändrad (15-20%), och behovet av kompletterande behandlingsalternativ således stort. Probiotika har förts fram som ett sådant alternativ baserat på studier där gynnsam effekt setts på enstaka kariesassocierade faktorer (t.ex. plack pH) eller mikroorganismer (t.ex. mutan streptokocker). I motsats till de tidigare studierna avser vi att studera den samlade molekylära och mikrobiella effekten i tandplack för att möta den komplexa naturen i en kronisk livsstilspåverkad sjukdom. Detta är en spännande möjlighet att utöka vår förståelse av tandsjukdomar i förhållande till effekter av olika exponeringar, såsom kost, och probiotika.

 

 

Stipendiet 2011 gick till Mikael Sonesson.

Saliv från små körtlar skiljer sig åt hos de unga.

 

Det finns få studier om de små spottkörtlarna, men deras främsta funktion anses vara att skydda individen genom att utsöndra ett skyddande sekret som utgör en slags barriär mot främmande och sjukdomsframkallande substanser. Från observationer på vuxna är det känt att körtlarna producerar en rad antibakteriella ämnen, tillhörande det specifika och det ospecifika immunförsvaret. Vidare anses de små körtlarna ha en smörjande effekt, vilket troligen har stor betydelse för välbefinnandet. Inga studier av unga växande individers sekretion från små salivkörtlar tycks finnas. Studierna inriktar sig främst på att öka kunskaperna om grundläggande egenskaper hos de små salivkörtlarna och olika immunologiska faktorer i saliven från dessa körtlar. De baseras på jämförande studier mellan förskolebarn, tonåringar och yngre vuxna.

 

Förskolebarnens småkörtelsaliv innehåller samma mängd av en rad viktiga komponenter tillhörande det ospecifika immunförsvaret som de vuxnas, medan det specifika immunförsvaret tycks fortfarande vara under utveckling hos förskolebarnen. Vidare har förskolebarnen lägre salivflöde från de små körtlarna i kinden och tätare mellan körtlarna i läppen än de vuxna. Genom denna grundläggande kunskap kan genomförandet av nya jämförande studier av hur saliven fungerar hos yngre medicinskt eller odontologiskt belastade individer och av omhändertagande av patienter med störningar i saliven utformas. Skillnader i salivsekretion mellan barn och vuxna är också viktiga att utreda bland annat som eventuell förklaringsmodell för åldersvariationer i hur orala sjukdomstillstånd mellan åldrarna uttrycks.

 

Huvudfynden i studierna är:

· Barnen hade lägre flöde från små körtlar i kindslemhinnan jämfört med de vuxna. Vidare uppvisade barnen fler körtlar i läppen jämfört med de vuxna.

· Barnen och de vuxna hade samma innehåll av MUC5B, men barnen hade mindre innehåll av MUC7 i saliv från små körtlar i läppen. Endast ett fåtal individer uppvisade muciner i saliven från små körtlar i kinden.

· Barnen hade lägre koncentration av saliv-IgA i saliv från små körtlar i läppen och i helsaliv, jämfört med de vuxna.

· Barnen och de vuxna uppvisade liknande mängder av gp-340 och sialinsyra i småkörtelsaliven men barnen hade större mängd gp-340 i helsaliven. De vuxna hade större mängder av gp-340 och sialinsyra i saliven från små körtlar i kinden jämfört med körtlarna i läppen.

 

 

Stipendiet 2009 gick till Peggy Näsman i Stockholm. Peggy studerar olika hälsoeffekter av vattenfluoridering. Genom att utnyttja olika befolkningsregister över hälsa och andra faktorer studerar hon hur olika fluoridhalter i dricksvattnet påverkar hälsan. Hon studerar bl. a om förekomst av lårbensbrott och olika cancerformer kan korreleras till graden av fluorexponering.

 

 

Stipendiet 2010 delas av Cecilia Johanson och Anna Nordström, Göteborg. Såväl Anna Nordström som Cecilia Johanson har bred klinisk förankring och har utgått från denna i sin forskning. Båda disputerar under våren 2011. Annas avhandlingsarbete handlar om "Kariologiska apsekter på högfluortandkräm" och Cecilias om "Karies och salivfaktorer hos 70-åringar".

Forskningsarbetet kommer att ha betydelse för kunskapen om påverkan av kariesriskfaktorer med hjälp av individuell profylax.

 

 

Stipendiet 2006 gick till Miguel Aranibar i Göteborg som presenterade sin rapport med titeln "Relationship Between Plaque-pH and Dental Caries in Adolescents" på PEF mötet i Dublin i september 2006.

 

 

Stipendiet 2008 gick till leg tandhygienist Katarina Wikén Albertsson i Umeå. Katarina undersöker i flera in vivo studier effekten av munsköljningar med eteriska oljor och alkolholfri 0,12%  klorhexidin på kariogen mikroflora och oral hälsa.

 

 

Stipendiet 2007 gick till Anders Lager i Malmö. Anders bedriver forskning kring kariesangreppets mikrobiologi.

Forskningsarbetet kommer att ha betydelse för kunskapen om bakeriefloran i kariesangreppet, vilket kan leda till nya metoder att förhindra kariesprogressionen och till nya kunskaper om hur mycket kariespåverkat dentin som skall tas bort vid exkavering kliniskt.